Podcast
2026-04-16

Varför fungerar inte produktsöket?

Glenn Svanberg
,
Mitra Javadzadeh
,
Martin Skarin
,
Varför fungerar inte produktsöket?

Kort om avsnittet

Varför fungerar inte produktsöket som det borde? I det här avsnittet reder vi ut vem som egentligen äger frågan, varför traditionella sökmotorer inte förstår dina kunder och hur ny teknik som vektorsök och AI förändrar spelplanen.

Vill du fördjupa dig ytterligare? Lär dig mer i vårt bibliotek.

I avsnittet lär du dig:

Varför ett sök med fel träffar är värre än ett sök utan träffar alls
Varför sökansvaret faller mellan stolarna i de flesta organisationer
Hur skillnaden i språk mellan kund, bolag och leverantör saboterar söket
Vad vektorsök är och varför hybridlösningar är vägen framåt
Varför AI i söket ger mer värde än en chatbot på startsidan

Röster i avsnittet

Glenn Svanberg
Glenn Svanberg
AI Developer & Innovation Advocate
Mitra Javadzadeh
Mitra Javadzadeh
Head of Business Development
Martin Skarin
Martin Skarin
Technologist

Lyssna på avsnittet

Transkribering av avsnittet

Inledning

Mitra: Varmt välkomna till Syntra och dagens avsnitt som kommer handla om produktsök. För dig som inte har varit med tidigare: det här är podden för dig som driver din funktion framåt och vill förstå hur samspelet mellan system och användare påverkar. Vi delar med oss av insikter om hur nya tekniska möjligheter transformerar vårt sätt att arbeta och interagera med teknik. I dag har jag med mig Glenn Svanberg. Welcome back.

Glenn: Tackar, tackar. Superspännande att vara här.

Mitra: Och ett väldigt spännande ämne vi ska prata om idag. Och i dag har vi även med oss Martin Skarin. Varmt välkommen.

Martin: Tack, tack. Dagens rookie kanske. Spännande.

Mitra: Ja. Vem är du, Skarin? Vad gör du på Fiwe?

Martin: Jag gör på Fiwe mycket kring e-handel. Jag har varit här i 20 år och innan det har jag också jobbat med e-handel sedan slutet på 90-talet.

Mitra: Det är väldigt spännande. Du har ju hunnit se en hel del under dessa 20 år. Sök ligger dig väldigt varmt om hjärtat, så det kändes otroligt kul att faktiskt få dedikera ett av våra avsnitt till just produktsök. Och jag tänker att vi drar igång med första frågan: vad är det vi menar med sök? Vad säger du, Martin?

Vad är produktsök?

Martin: För mig är det ju lite självklart, och kanske är man lite hemmablind. Men kortfattat: den lilla sökrutan som finns på alla siter, där man skriver ett eller ett fåtal ord och förväntar sig hitta en lista med produkter. Så enkelt.

Mitra: Det var så enkelt.

Glenn: Ja. Det är en ganska tydlig definition egentligen. Du har någon typ av ett textfält där du kan skriva vad du vill och förväntar dig ett svar med en lista på produkter.

Mitra: Ja, det tycker jag också. Men det är ju viktigt att säga vad det inte är också.

Glenn: Jag märker att många blandar ihop det med till exempel navigering, eller att man har någon typ av chatt-liknande lösning för att hitta produkter. Men det är inte det jag menar med produktsök.

Mitra: Precis.

Glenn: Produktsök, så som jag menar idag, är en söklåda och du får en lista med produkter tillbaka.

Mitra: Ja. Jag blir nyfiken – jag känner att jag är en av de som söker via en chatt. Varför är inte det ett produktsök?

Martin: Jag tror att anledningen för mig är att söklådan är så inarbetad, och en chatt är egentligen en dialog. Produktsöket ger ett väldigt kortfattat svar, och det tar inte lika mycket tid. Det kan vara väldigt effektivt. Men det kan också få mig på dåligt humör som användare – om jag tycker att det här inte verkar vara i linje med vad jag vill ha, kan det få mig att göra något annat och ge upp. Det är själva dialogen som är skillnaden.

Mitra: Ja.

Vad är ett bra respektive dåligt produktsök?

Mitra: Vad är ett bra respektive dåligt produktsök?

Martin: Ett bra produktsök skulle jag säga är att det blir den naturliga ingången för att hitta produkter. Det är dit du väljer att gå – du söker hellre än att navigera. Du går hellre dit än till en chatbot eller liknande. Så det blir den naturliga ingången och du litar på svaret. Du får snabbt och exakt det svar du letar efter. Det är ett riktigt bra produktsök.

Mitra: Jag tycker det är precis rätt – det ska vara snabbare än att bläddra sig fram på något sätt. Men för mig, som har jobbat mycket med data, tycker jag att man har ett bra produktsök om man som organisation är stolt över sitt produktsök. Det är ett bra produktsök.

Glenn: Och ett dåligt?

Martin: Det är ju ett sök som du inte litar fullt ut på svaret. Då blir det ju precis oanvändbart. Om du hela tiden får otydliga svar och märker att du inte får upp rätt produkter. Tänk att du kommer till en e-handelssida och ser en kampanj med produkter på förstasidan. Wow, den ser spännande ut. Så väljer du att söka efter en av produkterna du ser på kampanjsidan. Du söker på den, men hamnar inte och får inte den som träff i söklistan. Du kommer aldrig använda söket igen.

Glenn: Du vet att produkten finns, men söket är inte konsekvent. Du kommer hellre välja en annan väg in för att hitta rätt produkt.

Martin: Och det tycker jag stämmer för mig själv och för användare generellt: om man inte får upp rätt svar, om man känner att man får ett svar men det inte är det riktiga svaret – det är det värsta jag kan tänka mig. Hittar man inte det man vet finns, går man nånstans annars. Det finns en känsla av att det inte är det jag söker. Det finns många sätt att ha ett dåligt sök.

Glenn: Det finns många sätt att göra dåligt sök. Noll träffar – det är tydligt, det ger inga träffar alls. Det är en dålig produktupplevelse, men kanske inte lika dåligt sök, för i det fallet reagerar jag snabbt och förstår att jag inte fick träff. Jag kan komma runt det. Men om jag får upp 60 träffar som inte är det jag vill ha – det är riktigt dåligt.

Mitra: Så det är värre att missa målet när man ändå får träffar?

Glenn: Ja. Hellre missa helt och hållet än att få upp fel svar, för det är mer vilseledande.

Mitra: Varför då?

Martin: Det leder ju till att jag tror att jag är på fel plats, hos fel leverantör, och ger upp. I värsta fall har jag en lista med saker att köpa, men på grund av att jag inte hittar en specifik sak tar jag hela mitt köp nånstans annars – trots att det kanske är en leverantör jag ofta besöker. Det kan vara att jag har ont om tid och måste ha just den udda saken idag, och det gör söket viktigt.

Mitra: Det var väldigt intressant faktiskt. Hur ofta upplever ni att ni har stött på ett dåligt produktsök? Är det vanligt?

Martin: Jag tror inte jag har sett ett sök som jag tycker är riktigt bra ännu.

Glenn: Ja, Google är ju riktigt bra. Man kan ju alltid se ett sök som är bättre – men det finns olika nyanser. Jag kommer på mig själv med att söka efter nåt och inte riktigt få träff på exakt rätt sak, utan bara ungefär rätt. Och sen börjar jag gå in på en produkt och gå upp i brödsmulorna och navigera via kategorier istället. Till och med i välkända verktyg söker jag ibland lite slarvigt för att jag är ovan. Du har egentligen tränat dig på att söket är dåligt.

Martin: Man får inte de träffar man är ute efter. Men man kan använda söket för att komma till en kategori där man kan hitta rätt saker. Lite så.

Mitra: Och för er som inte är i rummet med oss: det är väldigt talande att se hur vi tittar på varandra – en stark känsla av att det brukar vara rätt vanligt att söket inte riktigt funkar.

Varför är det svårt att förbättra söket?

Mitra: Men då blir jag nyfiken: varför är det så svårt att förbättra ett sök?

Glenn: Det är ett problem som kommer från så många olika källor. Söket är ju det slutgiltiga uttrycket av din produktdata. Om vi inte har komplett data, har du ingen ärlig chans. Du har ingen möjlighet att göra ett bra sök – du måste ha strukturerad och väl ifylld data, för att ha en homogen sökmassa att börja med.

Martin: Ja.

Glenn: Och de flesta har inte det.

Martin: Nej, och jag upplever att det är en slags kanal – grunden till data kommer ofta från tillverkaren. Men det är inte där vi möter slutkonsumenten, utan data förflyttas närmre och närmre i kedjan och det blir fler och fler produkter närmre slutkonsumenten. Till slut är både språkbruk och mängden och innehållet i datan väldigt fragmenterat. Och ingen bryr sig om söket, för det uppenbarar sig i sista ledet.

Glenn: Och problemet landar i en del av organisationen som inte har kapabiliteten att fixa det, utan man håller på att skylla på varandra. "Ni andra delar av företaget borde ha fixat det här."

Martin: Så är det – det sprider sig över många organisationer, och både de som ansvarar för datamängden och produkterna, de som fyller på data, och leverantörerna som skriver på olika sätt. Och så vidare.

Vem äger söket i organisationen?

Mitra: Om vi tänker oss in i företagens verklighet: vem, eller under vilken funktion, landar söket? Vems ansvar är det? Vi kan prata om hur verkligheten ser ut och hur vi tänker att den borde vara – för det är rätt olika saker.

Glenn: Oftast landar det hos den som äger systemet man söker i – det vill säga e-handeln eller någon typ av contentlösning, men oftast e-handeln. Där har man ju vissa verktyg, men alldeles för dåliga verktyg för att få ett bra sök. Man kan bara finjustera lite, ska jag säga.

Martin: Jag skulle hålla med om att det oftast hamnar där, men det borde höra hemma närmre produktinformationsvärlden – för söket är egentligen bara ett uttryck av produktinformation (läs mer om Product Information Management - PIM). Det är inte hur du visualiserar saker, söket är ett uttryck av din information, och det ligger närmre produktinformationsproblemet än e-handelsproblemet. Men samtidigt är de som underhåller produktinformationen kanske inte kapabla att göra det här själva, utan det kanske ligger på inköp att gå på leverantörerna för att få rätt information, eller på en branschorganisation. Så det finns egentligen ingenstans att samlas för att adressera ett problem som går tvärs igenom alla de här avdelningarna.

Mitra: Det låter som att det inte är svartvitt att säga att det är under den här funktionen det hör hemma, utan det låter som en kombination och ett samspel mellan inköp, de som arbetar med produktdata och de som ansvarar för den visuella biten på e-handeln. Så det låter som att ni förespråkar en ny konstellation för det här.

Glenn: Man behöver förstå vad som är sökets problem. Många system säljer sig som att ett bra sök ingår, och det finns olika sökmotorer. Om man inte organisatoriskt jobbar med det på rätt sätt, utan hoppas på att IT-lösningen bara ska fixa det, kommer man att göra om samma problem – och det handlar oftast om produktdata.

Språket och söket

Mitra: Vad kommer språket in i bilden? Vi väljer olika ord för olika saker, fast vi menar samma sak. Hur kan man bygga broarna mellan användarens språk, hur leverantören vill prata, och hur vi inom bolaget vill prata?

Glenn: Jag kan tänka mig att det måste ställa till med en hel del problem när vi pratar på olika sätt och ändå ska hitta samma sak.

Martin: Där kommer man in på det fundamentala i hur traditionella sökmotorer fungerar. De är egentligen bara textmatchningsmaskiner. De tittar inte alls på innebörden av ord, utan bara på vilka tecken som står bredvid varandra. Är det samma sekvens av tecken är det en match, och en ovanlig sekvens av tecken gör det mer sannolikt att det är rätt träff. Men det är inte så vi söker egentligen.

Glenn: Jag har många bra exempel på det. Jag tror att många tror att professionella köpare använder ord som matchar leverantörens termer. Det är inte alls så – man är i regel väldigt enkelt i sitt språk om produkter. Samtidigt finns det, när man har en professionell användare, vissa nicheord som är viktiga. Jag tar ett litet exempel: tumstock är ett svenskt ord som många känner till. Min far skulle säga "tumstok". Jag skulle nog också säga "tumstok". Men egentligen är det riktiga begreppet "mätstav". Det är typiskt sett ett ord man lägger in som en synonym i sin sökmotorn och tänker inte mer på det. Men problemet med det är att det finns så många sådana ord. Och är man ett proffs vet man att man inte ska ha en tumstock eller mätstav – utan en kontaktmätare. Och från ena leverantören heter det "kontaktmätare", men nästa leverantör kallar det för "kontaktmätarstav". Möjligtvis kan en sökmotorn splitta ord – om den försöker splitta "kontaktmätarstav" – men det leder till felaktiga träffar. Du behöver alltså någonting mer för att förstå vad det är. Och om man verkligen ska ha en kontaktmätare – med skalan placerad specifikt på ena sidan, som man kan lägga mot en kontaktyta utan att den lutar – då behöver man få reda på det. Ena leverantören har "mätstav" i söket och förstår vad en kontaktmätare är, och förstår att "kontaktmätarstav" är det man vill ha. Men du får ingen träff om man söker på "kontaktmätare", för det ordet finns inte i sökmotorn. Och det kan inte gå åt det andra hållet heller – du som inte kan så mycket vet kanske inte om en kontaktmätare, även om du kanske vill ha den när du förstår vad det är.

Martin: Alla de här problemen – kommer de inte just från att de traditionella sökmotorerna är lite dumma? De tittar ju bara på texten som sådan och inte på innebörden.

Vektorsök och AI

Glenn: Om man introducerar AI i mixen, och lite smarthet, och introducerar något som vektorsök – att man kan mäta hur lika ord är varandra i innebörd – vad händer då? "Kontaktmätare" ligger ju väldigt nära "mätstav" och "tumstock" om de befinner sig i samma vektorrum.

Martin: Ja.

Glenn: Att de är besläktade. Det är det jag ska få träff på.

Martin: Jag tror också man måste förstå det i sitt kontext – att vissa av de här orden kanske inte AI med hjälp av vektorisering ensamt klarar. Om man bara tittar på ord kan man med en vektorsöksmotor kanske få bättre sökresultat. Men man kan inte matcha ord enbart mot det man har i produktdata – man måste få in det som faktiskt söks på. För det kan vara många ord och uttryck som inte matchar någonting, men som är viktiga när man berikar sina produkter.

Mitra: Jag blir nyfiken – vektorsök, berätta mer. Vad är vektorsök?

Glenn: Vi kastar oss in i det. Tänk ett litet universum – en låda med ett universum med massa stjärnor i. Alla stjärnorna har en position, en koordinat i det här stjärnsystemet. Och det du kan göra med vektorsök är att du kan ge varje ord en plats i ett sådant universum, och sen kolla vilka två ord som ligger nära varandra. Det kan du göra matematiskt – hur långt det är mellan två ord – utan att titta på bokstavsordningen. Utan att titta på innebörden.

Mitra: Har du något exempel på när man har nytta av vektorsök?

Glenn: Ja, vi hade ett alldeles nyss. Det är ett klassiskt exempel på när man inte hade behövt skapa upp en synonym för att säga att de här två betyder samma sak – för de förekommer ofta i samma dokument. Och när man tränar ett AI för att bli en vektorsöksmotor, tränar man den på en massa olika dokument och ser vilka ord förekommer i samma texter och hur nära de ligger.

Mitra: Jag kan ta ett förlängt exempel apropå vektorsök och olika sätt att kommunicera: hur kommer det sig att ett sök i ett eget system ibland är sämre än Google? Där har vi ingen dialog, men ändå fungerar det hur bra som helst. Varför får jag alltid träff där?

Glenn: Man kan lägga till flera ord och Google pusslar ihop det och ger en träff.

Martin: Google gör ju precis det här – de har en AI-smartighet i sin sökfråga och förstår faktiskt intentet med din fråga. Men de har lite andra muskler än vad de flesta e-handlare har. Dels har de miljarder sökningar varje dag, så de kan skapa en bra feedbackloop på vad du faktiskt klickar på när du söker. Om du inte klickar på någonting var det ett dåligt svar. Om du klickar på den översta länken var det ett bra svar. Så de kan fine-tuna söket på en ofantligt mycket högre nivå än vad vi kan. Det finns sökmotorer som också har den här feedbackloopen, men jag tycker inte det räcker. En annan grej som Google har är att produktleverantörer köper sökord. Om man köper ett ord och kopplar det till sina produkter, läser Google av att det här är ett bra ord som folk faktiskt kallar produkten för. Det är en del av förklaringen till varför man hittas via Google trots att man söker på ett ord som egentligen heter något annat – Google förstår kopplingen.

Hur börjar man förbättra sitt sök?

Mitra: Ja, men hur hållbar lösning är det? Jag tänker på alla bolag som lyssnar och funderar på hur de ska kunna förbättra sitt sök. Hur ska de börja?

Glenn: Jag tror man kan komma jättelångt med de traditionella sökmotorerna och det goda arbete som gjorts. Man kan inte kasta ut dem och bara säga att nu kör vi modern AI-vektorsök istället – det är ingen silver bullet. Om man tittar på skruvar, till exempel: en 4,5 mm skruv ligger ju väldigt nära en 4,6 mm i samma vektorrum. Men jag bryr mig kanske faktiskt om exakt vilken skruv. Det behöver man ett traditionellt sök för. Vektorsök är bra för den fluffiga, semantiska delen, men på siffror behöver man fortfarande traditionellt sök. Jag tror på en hybridlösning – att man gifter ihop de två.

Martin: Jag tror också det. Jag tror man behöver titta på vad folk faktiskt söker på om man har en site, och fundera på vad man får träff på för produkter. Det är svårt om man har många ansvariga, men jag tror på att använda AI för att bearbeta den data och komma fram till sökord som matchar. Men för det krävs en del datamängd och kunskapstrimning – vad som är bra för ett sortiment kanske inte är bra för ett annat. Det är ofta så att man gör så gott man kan på en del av sitt sortiment och då kanske man sabbar en annan lång svans av produkter. Svårt. Lite beroende på vad man vill fokusera på och vad som ger mest för pengarna.

Vart är söket på väg?

Mitra: Så är det ju. Men jag tänker, Martin – du med dessa fantastiska 20 år i branschen och har hunnit se en hel del. Vad skulle du säga – vart är söket på väg?

Martin: Jag tror att vi står i ett skifte nu. Om man tittar 30 år tillbaka: det var ett databassök som kring 2005 blev en sökmotorn med färdiga indexerade ord – fantastiskt bra. Sedan lärde man sig att jobba med det och kom på att vi måste väva in försäljningsdata och beteendedata. Där står vi nu. Och nu är vi lite förtjusta i vektorisering. Men det är något man måste lära sig: vi kan inte vektorisera siffror på samma sätt som ord, och det kan vara språkberoende – det måste hantera finska på ett sätt och svenska på ett annat. Så det kan vara lite krävande. Jag tror att det senaste årets utveckling pekar mot att nästa steg är att faktiskt förprocessa en produktdatabas på ett sätt som gör att vi kan ha fokus på sökningar. Vi kommer sluta arbeta med kategorier och sökord i manuell hantering – för ingen orkar upprätthålla det i längden. Man har ett produktflöde med en livscykel på kanske 3, 4, 5, 6, 7 år. Det är ett enormt jobb att hålla på att underhålla sökord manuellt. Det tror jag är ett arbete som är på väg bort. Det kan ersättas i stor utsträckning med att låta AI förprocessa datan och introducera vektorisering som en del i sökmixen – just för att bygga en brygga mellan hur användaren pratar om produkten och hur leverantören vill prata om sin produkt. Det är inte samma text. Det finns en missmatch däremellan, och det måste vi introducera verktyg för att hantera. Jag tror det är på väg dit.

Glenn: Jag tror många som har jobbat mycket med sitt sök vet vad man borde göra, men orkar inte för att det blir för mycket manuellt arbete. Nu är det dags att ta ett kliv tillbaka och reflektera. Man vet vad man kan göra bättre, och då kan man låta AI hjälpa till med det som AI gör bättre och som människor inte hinner med i rimlig takt.

Martin: Oavsett vilket sätt vi löser det och vilken teknik vi får hjälp av: låt söket samla ihop det. Jag som användare, med min unika erfarenhet och mitt beteende, har ett behov och söker på ett visst sätt. Det måste se annorlunda ut för någon annan. Det handlar om exakt vilket ord jag väljer.

Glenn: Precis. Jag vill ju att tekniken ska lära sig av mitt tidigare beteendemönster. Det kan börja med... Mitra, nu har du handlat ganska mycket grädde och havremjölk och en blandning av vetemjöl – du kanske borde testa att göra det här receptet, baserat på ditt beteende. Den tanken om att systemet ska lära sig vad jag har gjort och till slut kunna föreslå något jag inte hade tänkt på – den finns lite grann i nuläget, i rätt begränsad utsträckning. Det kan bli lite konstigt ibland.

Martin: Det kan bli lite konstigt.

Glenn: Det vi pratade om i början – att man ska kunna ge snabba, relevanta svar – ställer krav. Man måste ha datan redo för att svara upp på det. I vissa fall kanske du har ett smalt sortiment, en typ av produkt som inte har så mycket att återkomma till. Det är möjligt, men det kan ändå bli konstigt. Vi har sett det av och till. Men för en annan typ av sortiment är det mer möjligt. Man tävlar med vad som är effektivast – ibland är det bättre med en beställningssida där du hittar de 40 vanligaste produkterna, din favoritvara och det du köper varje vecka. Det beror på sammanhanget.

Martin: Det handlar om att lära känna sina användare och veta vilken typ av användare du är – det är centralt. Och det är ju en av de sakerna som Google gör extremt bra. De har plöjt ner ofantligt mycket pengar för att få alla användare att faktiskt vara inloggade. Då vet de vem de är. De släpper hur många gratistjänster som helst bara för att det är värdefullt att ha ett Google-konto – för att du ska vara inloggad och de ska veta vem du är, och kunna använda det för att förbättra din sökning.

Varför ska bolag investera i ett bra sök?

Mitra: Nu får jag mig att tänka. Vi avslutar med en sista fråga – eller egentligen två frågor nu när jag tänker efter. Den första: tycker ni att sök är en viktig fråga?

Glenn: Ja.

Martin: Ja.

Glenn: Fruktansvärt viktigt.

Martin: Det är ett momentum.

Glenn: Jag ser fram emot bättre sök.

Mitra: Ja. Och då kommer min uppföljningsfråga: varför behöver bolag tänka på att fixa sitt sök och ha ett bra sök?

Glenn: Jag tror det är något som skapar intern konflikt i bolaget. Bara för att när man inte är nöjd börjar man skylla på varandra. Det är ditt fel – det är du, kategoriansvarig, som ska göra det. Det är ju e-handeln det handlar om. Men det är ju webbsystemet som är fel. Och så börjar det bli ett blame game, vilket leder till att de som faktiskt ska sälja saker inte vågar använda den digitala kanalen – man rekommenderar den inte för man känner att det inte är tillräckligt bra.

Martin: Vi lever i 2026 nu. Digitala kanaler är ju faktiskt...

Glenn: Ja, oh!

Martin: Men att det inte är en primärkanal känns helt galet för mig. Och att ha ett system som förstår dig och som faktiskt levererar den information du har – så att du kan hitta produkterna och köpa dem – det borde vara en no-brainer. Det är ju faktiskt 2026, så vi borde ha system som förstår oss.

Glenn: Ja, jag håller med. Man måste veta hur man ska bete sig med de här verktygen. Vi har försökt i 23 senaste åren, men det har lett till silos och inte blivit riktigt bra. Kanske tar det fart igen nu.

Martin: Det finns ju hur mycket grejer som konkurrerar om uppmärksamheten, som miljölagstiftning och annat.

Glenn: Ja, det är mycket som tävlar om detta. Frågan är hur man vet när det är dags att faktiskt göra något med sitt sök.

Martin: Användare är ju lata av naturen. Man har extremt lite tålamod. Jag tror man borde ta alla chanser som finns för att försöka göra det lättare för användare att konsumera data och i längden köpa produkter. Nu finns möjligheten – det finns helt nya verktyg. Det är ett paradigmskifte med system som kan förstå användarna på ett lite annat sätt. Om det är någon gång man ska testa, så är det väl nu, när vi har nya möjligheter.

Glenn: Jag tänker också på väldigt många bolag som har effektivisering som en del av sin strategi – man ska nyttja automation och allt vad det nu kan göra. Då känns det som en skam att inte fokusera på ett bra sök. Det är väldigt mycket potential man kastar bort – man kan uppnå just effektivisering. Det är en förlängning av försäljningskanalen, som Martin var inne på, och man vinner också på att lära sig och förstå vad marknaden letar efter – för att kunna utveckla tjänster och produkter som matchar ett behov.

Martin: Men jag tycker det är svårt, eftersom vi såg tidigare att det oftast är den som äger systemet man söker i som är den primärt ansvariga. Det kanske inte är där man borde angripa det. Det kanske är någon annan – den som äger produktsystemet, eller den som pratar med leverantörerna. Men deras uppgift är också full. De vill ha in data, arbeta med många produkter, snabbt ut på marknaden – och på deras lista ligger söket långt, långt ner. Varför ska de leta efter bättre hjälp för att skapa sökord, när det inte prioriteras högt? Jag tror det måste upp på central nivå i bolaget. För går man ner en bit, adresserar man problem som inte är relevanta för att göra söket bättre.

Glenn: AI är redan i alla ledningsgrupper, högt på tapeten och alla pekar: vi ska jobba med AI. Och det gör man med att man introducerar en chatbot som alla nu ska sitta och chatta med. Det är ingenting som förbättrar upplevelsen på siten. Chatbottar är jättelångsamma – de tar sekunder på sig att svara och spottar ut en jättelång text. De ger inte det svar man behöver.

Martin: Jag tror att vi bara behöver hitta rätt tryckt. Om vi ska jobba med AI, så gör vi det med AI på riktigt. Kan vi introducera AI som en del i söket? Kan vi introducera AI som en del av att förbereda sökmassen, så att vi har en bra sökmotorn? Kan vi introducera vektorsök så att systemet förstår? Då kan vi jobba med AI. Google är ett AI-bolag sedan de startades – det var det de var från första början. Men uttryckt i söket, inte uttryckt i en chatt, som har blivit den synliga symbolen för AI.

Glenn: Nej.

Summering

Mitra: Och med det lämnar du oss, Glenn, med en stor tanke. Och jag vet inte varför, men jag börjar tänka på ett träd och rotsystemet och löven – att vi behandlar löven istället för att gå ner till rötterna och påverka den vägen. Men nu är tiden ute för idag. Det här hade vi kunnat fortsätta prata hur mycket mer som helst om. Är det så att ni som lyssnar har tankar eller feedback kring fler bitar kopplade till sök, eller nåt annat ämne, får ni jättegärna höra av er till oss. Stort tack, Martin och Glenn – tack för att ni var med mig idag.

Glenn: Tack så mycket.

Martin: Tack så mycket.

Du har lyssnat på Syntra, en podd från Fiwe.

Lyssna på fler avsnitt

Fördjupa dig ytterligare. Ta del av fler avsnitt av Syntra.

Fler avsnitt
En abstrakt bild på data som flödar i flera färger.

Är ni redo att ta nästa steg med er data?

Vi hjälper er att förvandla data till information och kommunikation som gör skillnad – för era arbetssätt, beslut och erbjudande.