Utbenat: Datadriven

Inledning

Sebastian:‍

Tänk dig att du är ute på din löprunda. Du är en bra bit in på spåret och du har precis kommit fram till den där ökända mördarbacken. Idag känner du dig oövervinnerlig. Benen känns lätta, musiken pumpar i hörlurarna och endorfinet flödar. Din hjärna skriker: "Kör bara kör! Spurta uppför backen, vi slår rekord idag!" Din magkänsla säger att du är i ditt livs form.

Men du kastar en snabb blick på din pulsklocka. Siffrorna lyser ilsket rött. 189 slag i minuten. Du ligger redan i zon 5. Ditt hjärta jobbar på högvarv, långt över vad som är normalt för dig i botten av backen. Om du lyssnar på känslan och spurtar nu, så kommer du förmodligen att gå in i väggen halvvägs upp. Du kommer att få mjölksyra upp till öronen och tvingas gå resten av vägen hem.

I den sekunden ställs du inför ett val. Litar du på kicken du känner i kroppen? Eller litar du på datan som säger att du måste sakta ner för att orka hela vägen? Det är i den där millisekunden, i blicken på handleden, som skillnaden mellan att gissa och att veta avgörs.

Vad betyder det egentligen att vara datadriven?

Sebastian:‍

Idag ska vi prata om den där blicken på handleden. Vi ska prata om att vara datadriven. Ett ord som många ledningsgrupper slänger sig med, som ibland tolkas som att datorer ska bestämma allt. Men i grund och botten handlar det om kultur och hur vi kan hjälpa varandra att fatta klokare beslut. Det handlar om att använda fakta för att kalibrera vår magkänsla.

En vanlig missuppfattning är nämligen att datadriven betyder att vi ska sluta tänka själva. Att vi ska bli slavar under algoritmerna. Det är helt fel. Världen är för komplex för att köras på autopilot. Vi behöver fortfarande all den erfarenhet, intuition och kreativitet som finns i verksamheten, hos våra kollegor.

I löparspåret slutar vi inte springa helt för att vi har tittat på klockan. Vi slutar inte vilja nå toppen. Vi använder datan för att justera våra beslut. Man kan dra ner tempot 10 procent för att kunna hålla hela vägen. Eller så kanske man tar en annan väg.

Att vara datadriven handlar om att vi vill gå från en situation där vi tror att vi fattar rätt beslut, till att vi vet att vi ger oss själva de bästa oddsen. Vi vill kalibrera vår inre kompass mot verkligheten. Bara ett beslut som fattades på bättre grunder kan göra stor skillnad på sista raden.

Hälsodriven, inte utrustningsdriven

Sebastian:‍

Men hur blir man då datadriven? Många företag behandlar det här som en teknisk installation. "Om vi köper den här nya analysplattformen så blir vi datadrivna." Njae, riktigt så funkar det inte. För att förklara, låt oss jämföra det med att vilja bli hälsodriven.

Tänk dig att du bestämmer dig för att leva sundare. Köper du ett årskort på gymmet, nya formgjutna och svindyra löparskor, det senaste inom funktionella träningskläder och skaffar en löparcoach som tränat eliten, innan du ens tagit din första promenad? Nej. För du vet att hälsa inte sitter i utrustningen. Det sitter i de hundratals små valen du gör varje dag. Ska jag ta trapporna eller hissen? Ska jag äta äpplet eller bullen?

Många företag försöker köpa sig maratonredo genom dyra IT-projekt, men de glömmer att bygga vardagsvanorna. Att bli datadriven handlar inte om system. Det handlar om kulturen att i varje litet möte fråga: "Vad har vi för data? Vad säger siffrorna?" innan vi bestämmer oss.

HiPPO-effekten: när datan utmanar makten

Sebastian:

Varför är det här så svårt då? En faktor man behöver ta i beaktande, som är väldigt mänsklig, är att datan ofta utmanar makten. I många mötesrum styr det som kallas för en HiPPO, Highest Paid Person's Opinion. Den högst betalda personens åsikt.

Chefen kanske känner på sig att en viss kampanj kommer att bli succé. Han har ju alltid haft rätt förr. När en junior analytiker då räcker upp handen och säger: "Fast datan från testgruppen visar att ingen gillar den här idén", då blir det obekvämt.

Att vara datadriven på riktigt betyder att man vågar låta pulsklockan väga lika tungt som chefens känsla. Det kräver mod. Det kräver en kultur där sanningen inte skrivs över av hierarkin. Där alla jobbar tillsammans och litar på att alla verkar för företagets bästa, utan prestigen i att ha rätt.

Att hitta datan bakom magkänslan

Sebastian:‍

Jag tror att om vi ska lyckas med det här behöver vi bygga en kultur där vi vågar stanna upp och fråga: "Vad är det min magkänsla egentligen bygger på? Kan vi hitta data som bekräftar eller utmanar det jag känner?"

Det fina med det här tankesättet är att vi ofta upptäcker att magkänslan faktiskt stämmer, men nu har vi siffror som gör det lättare att förklara för andra varför vi ska ta en viss väg. Det skapar en trygghet i hela organisationen när vi kan kommunicera effektivare med varandra om besluten som tas.

Och om alla lyfter varför de tror på ett beslut, så kan man utmana datat utan att utmana personen.

Börja med en snöboll

Sebastian:‍

Så, hur börjar vi? Många ser framför sig att man måste dra igång enorma förändringsprojekt för att bli datadriven. Men vår erfarenhet är att de mest framgångsrika resorna börjar betydligt mindre. Istället för att försöka ändra allt på en gång, så handlar det om att hitta en plats där vi kan skapa mätbar nytta ganska snabbt. Vi vill hitta de där små initiativen som visar för oss själva, och kollegorna, att det här arbetssättet faktiskt fungerar.

Tänk dig att du ska bygga en snögubbe. Du börjar inte med att försöka krama ihop all snö på hela gräsmattan. Du börjar med att forma en liten, fast kärna mellan händerna. När den kärnan är stabil, då kan du börja rulla den i snön, och för varje varv blir den större och starkare.

I din verksamhet betyder det här att du ska hitta ett specifikt problem. Något som skaver lite i vardagen. Det kan handla om allt från "Vilken typ av kundtjänstärenden tar längst tid för oss att lösa?" till att se om vi kan förutse när en maskin i produktionen behöver service, innan den går sönder.

Så här kan ni börja på måndag

Sebastian:‍

Sätt dig ner med ditt team och identifiera en enda fråga som ni ibland diskuterar, men där ni idag går mycket på känsla. Istället för att fråga "Vilken data har vi?", ställ frågan: "Vilken data skulle vi behöva för att känna oss tryggare när vi fattar det här beslutet?"

När ni har hittat det, så fokusera bara på att ta fram och förfina just det underlaget. När ni märker att det hjälper er att fatta bättre beslut och underlättar kommunikationen, då har ni skapat er första lilla snöboll.

Att bli datadriven handlar inte om att ersätta erfarna medarbetare med algoritmer. Det handlar om att ge kloka människor rätt verktyg för att lyckas ännu bättre.

Summering

Sebastian:‍

För att sammanfatta: att vara datadriven handlar om att använda data för att kalibrera, stärka och utmana vår levda erfarenhet. Det är en kulturresa som börjar med små, konkreta steg som skapar verklig nytta. Börja leta efter din första snöboll och förbättra ert beslutsfattande ett steg i taget.

Tack för att du lyssnade på dagens avsnitt av Utbenat med mig, Sebastian Mildgrim. Vill du prata mer om dagens ämne eller bara prata data? Hör av er till oss. Vi finns på LinkedIn, eller kontakta oss via vår hemsida, fiwe.se. Vi hörs, och ta hand om er där ute!

Du har lyssnat på Syntra, en podd från Fiwe.